Klimatsmarta Designprinciper — en början, del 1.
Delade min skärm på ett teams möte förra veckan, försökte förklara till arkitekt och konstruktör hur vi förbereder 3d-modellen för att exportera materialmängder till en klimatkalkyl. Arkitekten avbryter mitt i och säger:
“Du lever i tabellerna.”
Jag tror det var en förolämpning. Bara en arkitekt kan lyckas säga något sådant poetiskt i förbifarten samtidigt som en annan delar en excel-tabell i fullscreen.
Jag svarar inte, han fortsätter prata om hur det fungerar i verkligheten. Jag är långt borta, jag gillar ju faktiskt tabeller så en del av mig har svårt att inte ta det som en komplimang. Har du någonsin googlat “Beautiful data visualization?”. I bokhyllan tittar “Good Charts” på mig, nördigare än så blir det inte. Jag har till och med kollat på youtube-tutorials om hur man gör en snygg tabell:
Clean va? Men det här var mer ett “vem är jag egentligen”- moment? Ni vet när man tar en promenad i skogen, tänker på annat och när man ska börja röra sig hemåt, försiktigt tittar runt, vart är jag? En man som lever i tabeller? Det var inte dit jag skulle när jag började jobba med klimatfrågan. Men jag har varit här förut.
Påminde mig om en presentation jag skulle hålla förra sommaren. Innan dess hade jag under två års tid inlett med mantrat:
“För att minska, måste vi först börja mäta.”
Och det är sant, det är helt sant. Data behövs för att vägleda oss till klimateffektiva beslut. Hörde om ett projekt som lagt enorma resurser på att utreda en fasad med låg klimatpåverkan (trodde dom). Två år senare stod byggnaden färdig, CO2-mässigt var byggnaden sämre än genomsnittet. Jag vet inte vad jag ska säga om det.
Eller de som försöker göra allt, självtitulerar projekt “världens hållbaraste byggnad”. Passivhus som inte använder någon energi, ett grönt biotoptak, integrerade solcellsfasader och om ryssarna kommer har den en “lift off” funktion för att sväva iväg till Norge. Den som gör allt, gör inget.
Arkitekten pratar fortfarande i bakgrunden — ingen har avbrutit honom än — hur viktigt det är att vi tar hand om jordens resurser för framtida generationer, det finns bara en planet. Alla nickar instämmande i webbkameran, någonting om “våra barn”, bla bla bla. Men ändå lite fint faktiskt.
Vart var jag, vad försökte jag säga? “För att minska, måste vi först börja mäta.” Det lät bra. Men varje gång jag sa det, var det något som gnagde. Påminde mig om den där boken Maria tyckte jag skulle läsa “Det omätbaras renässans”. En titel att dö för, men innehållet? Inte lika mycket. Läste aldrig klart den, men den sådde ett ofrivilligt frö.
Ville prova något nytt, en sak var klar, arkitekter hatar excel, så inga grafer eller tabeller, inte denna gång. Det blev fula bilder (underskattat, du borde prova) blandat med vackra citat och porträttbilder på personer ingen hört talas om, bara för att.
Om klimatfrågan är ny inom byggbranschen, vilket den är, hur troligt är det då att vi redan hittat de klimatsmartaste alternativen? Nära noll. Det bästa vi kan göra då är att börja vända på stenar, uppmuntra till kreativitet. Det är nu vi ska våga testa nytt, det är nu vi ska göra fel och lära oss. Alltså inte felet att fortsätta som förut och tro att det blir annorlunda, någon sa att det var definitionen av vansinne.
Vill du också ha en cookie cutter lösning till hur man bygger klimatsmart? Jag skulle kunna skrivit: byt ut cellplast mot stenull, byt ut stenull mot glasull och byt ut glasull mot träfiber. Jag skulle kunna skrika: för guds skull byt ut platsgjutna bjälklag mot håldäck och byt ut håldäck mot KL-trä, men hade du då hört om LVL? Och missar vi inte poängen?
Projektledare väljer ibland att skjuta på att ta beslut kring om de ska bygga klimatsmart. De kanske upplever en osäkerhet vad det innebär ekonomiskt för sitt projekt. Nästan som en sorts mystisk dimma. Vi måste utreda och undersöka först. Sen kan vi kanske fundera om vi möjligtvis ska prova i ett test-projekt. Min förhoppning är att lyfta på slöjan och visa läsaren att det finns designprinciper som grundar sig i sunt förnuft och på så sätt avmystifiera begreppet ”Klimatsmart design”. Principer kan vägleda oss genom projekt och även om det tar emot att säga det så kanske vi inte behöver mäta allt. Det är viktigare att vi börjar göra.
Vart ska vi börja? Problemet: allt byggande har en påverkan på klimatet. Vi bygger med material som är energiintensiva att producera. Vi river byggnader för att bygga nytt. Och vi tar inte hand om avfallet på ett resurseffektivt sätt.
Det bildar en ond cykel som vi behöver bryta. Det är inte direkt rocket science. Låt mig introducera the mother of all designprinciper: 1.0 Reducera. Hur reducerar vi mängden byggmaterial? Genom enkelhet, Henry David Thorea sa:
“Simplify, simplify.”
Ralph Waldo Emerson svarade:
“One ‘Simplify’ would have sufficed.”
Designa bort problem istället för att bygga bort dem.
En annan arkitekt story. I projekt är det vanligt att vi har bråttom, det ska lämnas in ett bygglov om 5 veckor. Och det är påsklov snart så vi har egentligen bara 4 veckor på oss. Arkitekten ritar in synligt KL-trä för både tak och väggar, det är snyggt och det ger kontoret en häftig avskalad hållbarhetskänsla — det kommer lukta träslöjd i hela huset. Alla vet att generation Z älskar den där barrdoften och arbetsgivarna vill locka till sig den bästa talangen. Arkitekten är ett geni. Tills brandkonsulten under projekteringsmötet säger att vi inte uppfyller brandkraven, helvete. Vi behöver täcka taket med brandgips och det ska målas två lager, minst. Akustik lämnar in en rapport som visar att vi behöver sätta upp fula akustikplattor i stenull här och där för att uppfylla ljudklass B, fy fan. Projektledarens plånbok blev avsevärt mindre och jag ser CO2-budgeten flyta iväg som en Wilson boll.
Är det nu jag träder in på en vit häst och delar med mig av min hemliga lista “Topp 10 klimatsmarta alternativ till gips”? Jag skulle kunna göra det, men det känns kortsiktigt. Hade du läst “Topp 10 trådlösa hörlurar” från 2018 idag?
Det finns inte många böcker som hjälper arkitekter eller konstruktörer att designa klimatsmart. Om du vill lära dig bygga klimatsmart måste du läsa forskningsrapporter från IVL, lyssna in på Boverkets webbinarier (gäsp), engagera dig i föreningar så som LFM30 (gör det). Men viktigast av allt: testa dig fram.
Vi tar ett par steg tillbaka, det finns något viktigt här. Det första problemet med förslagen från brand och akustik är att de båda handlar om att bygga bort problem. Jag vet, ibland är det stressigt innan middagsgästerna kommer och man börjar gömma saker från vardagsrummet i garderoben. Det betyder inte att vi löst problemet. I nästa projekt kommer vi ha samma problem. Det andra problemet är ineffektivitet, vi står med två separata lösningar för två separata problem.
Arkitekten pekar på ritningarna och frågar: vad händer om vi bara har synligt trä på ytterväggarna och gipsar resten? Eller, vad händer om vi ändrar placeringen av den här väggen? Tur för oss är projektledaren på skidsemester. Brandkonsulten funderar. Konstruktören fortsätter: vad händer om vi ökar tjockleken av trä:et i bjälklaget? Hm. Under sådana här tillfällen har jag lärt mig att det bästa man kan göra som hållbarhetsansvarig är att vara tyst. Vi kanske råkar snubbla på en genialisk lösning. Jag slutar där.